Direktlänk till inlägg 1 februari 2009
"Hur fan kommer man på att ett Troll behöver en bultbräda?" undrade Brallan stillsamt i samband med den allra första blaikun. Och det enklaste svaret på det är: "För att han älskar den han redan har". Eh, va, utbrister den ekologiske läsaren, Vad är det här för tom jävla skitkonsumism? Är det inte du som alltid håller på och gapar om att-
Såhär är det. Trollet fick en billig bultbräda i ettårspresent i höstas. Den var IKEA och kom från hans morfars kusin med fru i Trosa (som inte är riktigt så obskyra som dom framstår här). Ingen märkvärdig present, men Trollet har älskat den högt sedan dag ett. Just den billiga bultbrädan från IKEA har dock vissa egenheter. Vissa är att betrakta som positiva, andra som negativa. Såhär:
Positivt är att plastblupparna som ska bankas ner är olika färger. Trollet har lärt sig rött, blått, gult och grönt med hjälp av den här bultbrädan. Inga dåliga grejer.
Negativt är att sagda plastbluppar sitter så inihelvete hårt att det krävs en vuxen person som tar i för att kunna banka ner dom.
Negativt är att bultbrädans klubba är helt i trä, vilket i kombination med hårt fastkilade bluppar gör att det för ett jävla liv när man bankar.
Och eftersom Trollets kärlek till bultbrädan är stor, så har det ofta varit vad han har sprungit och hämtat som första leksak på morgonen - vid sisådär halv åtta. Och eftersom det är stört omöjligt för honom att rubba plastblupparna en millimeter, så har han (efter att ha insett att han inte förvandlats till Hulken över natt idag heller) kommit luggande på brädan och velat att mamma eller pappa ska banka. Hans självpåtagna roll blir då att peka på den blupp som ska slås ner och säga dess färg med myndig stämma. Att leka med bultbrädan har blivit att leka arbetsledare.
Dessutom: oavsett om Trollet eller nån av oss bankar, så låter det alltså som om vi utför omfattande snickeriarbete i lägenheten. Ofta vid åttasnåret på helgmorgnar. Känns inte helt bra, särskilt inte med tanke på att det under oss bor en liten nyfödd knatte med säkerligen trött-trötta föräldrar. Och jag är tillräckligt empatisk för att inte vilja att nån ska stirra upp mot taket och tänka Men hur många jävla bokhyllor till ska ni bygga däruppe???
Efter att ha jagat flera helger i rad har vi nu hittat vad vi letat efter. Vi snackar märkesbultbräda här, den vi alla minns från dom lyckligaste delarna av våra barndomar. Rätt mycket dyrare, fett mycket bättre. Gummiklubban möter blupparna med ett stillsamt pock pock som ett ljuvt vårregn mot plåttak. Och Trollet kan själv utan problem driva ner dom ända i bott. Vilket han gör. Igen och igen och igen. Ingen annan leksak (utom bilderböcker) har hållit honom sysselsatt halvtimmesvis. Och Loppan och jag slipper bli kommenderade av en liten enveten byggplats-Mussolini, medan vi tappert försöker hitta det ljudlösaste sättet att banka på. Tvåhundra buck well spent.
På sista tiden har flera av mina inlägg lett till att folk jag bryr mig om har missförstått och tagit illa upp. Vilket känns fruktansvärt jobbigt. Jag är inte Alex Schulman och den här bloggen har verkligen aldrig avsett att provocera eller göra folk...
Och jag kröp till kojs vid midnatt, redig som få, Bäst att vara utvilad inför att jag ska köra så långt imorgon, och jojomen, somnade nästan med boken på näsan, men hann släcka och ta av mig glasögonen. Vid tio i ett vaknade Trollet, snorig, hostig...
Sitter på övervåningen till ett litet hus på Koön-sidan av Marstrand. Loppan, svärmor och svärfar är på bröllop i Göteborg, en barndomskompis till Loppan som gifter sig idag. (Jodå, jag var också bjuden. Men OSA:t var för länge sen, innan Trollet ens...
Jag har för första gången kört finfina Röda Sonja från kust till kust. Som ett spjut gick hon! Ändå tog det sju timmar från södraste Ståkkålm till Marstrand där svärföräldrarna bor. Kön mellan Kungens Kurva och Södertälje är ju som alla vet i stort s...
För att ängsligt manifestera att Nä, idé med Mina bästa kroppsdelar är inte att skriva dom längsta inläggen i mannaminne kommer del tre omedelbart: Polisonger. Översättarhelena önskade. Här är han. Amos i Hem till gården. Förutom bilden på en slåt...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 |
|||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | ||||
|