Loppan och jag tar ju en sovmorgon var på helgerna. Igår var det jag som klev upp vid kvart i åtta, när Trollet vaknade. Sen tog jag det lätta alternativet och parkerade honom framför det här gänget en halvtimme, medan jag kvicknade till. Tack BBC. Jag menar det.

Klockan kvart i nio. Frukost. Matvägran. Viljornas kamp. Vi nådde ett slags kompromiss till slut. Ingen av oss var helt nöjd.

När jag som ivrig trettonåring frenetiskt började raka dom fattiga små fjun som spretade fram på den tiden suckade min pappa tungt och sa: "Om jag vore du skulle jag vänta så länge jag bara kunde med att börja med det där. Det är inte som att du kommer att raka dig för få gånger i ditt liv, tro mig". Fan vad rätt han hade. Numera rakar jag mig var tredje dag, och det känns fortfarande tröttsamt ofta. Klockan är runt tio.

Satt och skrev reff sent på fredagskvällen (vilket jag lipade om i ett inlägg), men kunde ju inte skicka iväg dom med "lördag 00:37" som avsändartid. Hej hej, jag har inget liv, liksom. Lördag klockan 10:55 är åtminstone lite bättre.

Tolvish. Medan jag satt vid datorn ritade Loppan och Trollet. Bokstäverna har Loppan förstås plitat (på Trollets begäran). Fast han krafsar ner riktigt snygga i:n, o:n och ö:n helt på egen hand, knatten!

Vid ett bloggar jag. Och fotar datorn från andra hållet för att det ska se lite mindre patetiskt ut. 

Idag ska vi hem till gräsänkan Linda och lilla Siri. Jag har lovat att laga maten. Här ligger kycklingen och marinerar för fullt.

Detta är Sonja! Alltså kombin med aktern hitåt, inte den urlarviga jävla SUV:en mittemot. Loppan och Trollet har åkt in till stan, jag ska komma efter med bilen. Vi ska nämligen köpa en bilbarnstol. Klockan är kvart över tre.

Barnsäkerhetsbutiken på Kungsholmen. Vi är på plats typ tio minuter innan stängningsdags och tas om hand av en stressad lirare som inte är så sugen på att jobba över och hans nyanställda kollega som inte för sitt liv kan klura ut hur kassan funkar. Montering av stolen ingår, men jag har inte hjärta att fota hans ovetande arsle där han hänger över baksätet. Det får bli Loppan och Trollet som står bredvid och ser coola ut istället. (Loppan tycker förresten att det är gravt pinsamt att hon har samma kläder som förre helgen. Så nu är det vederbörligen adresserat, okej?)

Vid fem har vi kommit hem till Linda och Siri i Tanto. Trollet är som en labrador för närvarande - ingen promenad är komplett om man inte har med sig en stor pinne hem.

Klockan sex. Busa med Siri. Det är så coolt att se att även nån som är så liten som Trollet har örnkoll på när nån är ännu mindre. Han var jätteförsiktig, och Siri tyckte såklart han var hur frän som helst.

Sjusnåret. Linda lägger Siri. Jag fixar med maten. Trollet ritar. Loppan fotar.

Klockan åtta. Mitt i middagen. Kycklinglår, klyftpotatis, sallad och en kall sås på gräddfil. Lite BBQ-stuk sådär. (Såsen blev för jävla lam tyckte jag). Trollet gillar av oklar anledning inte kyckling, utan fick sin älskade baskiska txistorra-korv istället. (På min tid åt vi sån där Dennis-korv med 14% kött och VAR JÄVLIGT NÖJDA MED DET!)

Klockan kvart över nio. Övertrött och lätt glass-speedad nakenfis kör sitt sista charmrejs. Bollar flyger, det skrattas hysteriskt, sånger påbörjas och förkastas. Det är glad kalabalik.

Tio i tio. Nere i varv. Saga med Linda. Stina Wirsén regerar, det visste ni väl?

Garp, som har delad vårdnad om en bil med Linda och Henrik, tittar förbi vid elvasnåret för att lämna nycklar. Mannen är ett socialt spänstfenomen och det är alltid skitkul att se honom. Sen hastar han vidare till en födelsedagsfest.

Midnatt. Småbarnsföräldrarna börjar slakna betänkligt, alla tre. Uppbrottet är nära. Lyxen att kunna åka hem i egen bil och styra sin hemresa helt själv är obeskrivlig. Lätt värt att dricka vatten när morsorna kalasar på rödtjut.

Hemma. Klockan är kvart över ett. Trollet är stoppad i säng. Vi plockar i ordning. Nån jävla magnetbokstav är på vift, precis som vanligt. Vi är trötta som fan. Om bara fem sex timmar ska alltihop dras fram igen.

Klockan är sex. På bilden syns det tydligt hur orättvist jävla tidigt det är. Det lyser i ett enda fönster och hon som bor där är bergis mjölkbonde. Alla får sova utom jag!

Vid sju har Loppan klivit upp. Hon har kommit på att det är betydligt mera praktiskt att sminka sig INNAN Trollet vaknar. Vi har för övrigt samma favortiplats vid bordet, så det är smidigt att vi ligger i ofas vid frukosten.

Klockan tio i åtta. Hej Bruket. Såhär dags är jag oftast ensam på plan 5. Jag får rätt mycket gjort första timmen.

Vid nio börjar dom som inte håller på och saxar och trixar med dagishämtning. Här är kollegiatet på dramaturgiatet Gustav, pigg och nyter. På min skärm skymtar dagens första reff. Det tristaste med mitt jobb är att en så stor del handlar om att göra folk besvikna.

En timme senare har kameran förflyttat sig lite neråt och till vänster. This is my desk dårå. Where the magic happens. Det syns inte här, men Gustav och jag har möte. Vi går igenom inkomna idéer, framför varsin dator.

Klockan 11 sitter jag på genomdrag av "Pär Aron Borgs fantastiska äventyr" med Tyst Teater, vår teckenspråkliga ensemble. Dom har haft en del bekymmer med synkningen av textningen och jag har fått släcka lite bränder där sista veckan. Kändes viktigt att vara där för att faktiskt se hur föreställningen blir också. (Fotot är en pressbild)

Kvart över 12. I Hallis centrum kan man äta mat från jordens alla hörn (om man tänker sig att hörnen är tre till antalet). Idag blev det japanskt. Fast dom som har sushidisken är italienare, tror jag.

Halv två. Efter genomgång av Pär Aron Borg-genomdraget med regissören sätter jag mig i dramaturgiatets enda bekväma fåtölj med en mugg automatkaffe och dagens sista feta projektbeskrivning. Living the dream.

Kvart över två. "Entrrrévåning" säger Lena Ph. Nu är det helg.

Tio över tre. Busshaveri på hemvägen gör mig lite sen till dagishämtningen. Här är barnvagnsparkeringen. Om en minut kommer jag mötas av ett Troll som ler stort och säger "pappa!" Fina grejer.

Klockan fyra. I parkleken tar vi upp den gamla favoritleken "Jag låtsas att jag tappar pappas vante i farten och skrattar så jag tjuter när han kallar mig för skurk och försöker plocka upp den utan att bli pågungad". Den gillar vi båda två. Som en oväntad bonus stektes det fattiga riddare över öppen eld med anledning av sportlovet. Matkrångelungen åt två och en halv riddare i ett nafs, sylt upp över öronen, och gjorde sin pappa lycklig.

Kö på Konsum vid fem. Om ni undrat hur tålamod ser ut, så är det såhär.

En av dom saker vi ska försöka ändra på för att få Trollet att äta bättre är att lägga middagen tidigare. Det betyder att jag måste börja laga den innan Loppan kommit hem. Det betyder i sin tur att Trollet gärna ska involveras i matlagningen, så han inte blir sjukt uttråkad. Här river han sallad och är så jävla duktig att man blir lipfärdig. Klockan är tio över sex.

Sen behövde Loppan köpa med sig ströbröd, så det blev middag vid sju i alla fall...Gick bra idag med, två riktigt bra middagar i rad nu! Plus fattiga riddare då. Ja, vi har också muminmuggar, precis som alla andra. Min vän Anna Grön kallar dom "en skriande kulturell medelklass-signal" och jag är rädd att hon har alldeles rätt.

Vid åtta har ett jättetrött Troll redan hunnit äta middag, peta i sig vällingen, tvättas och få på sig pyjamas. Så var det bara detta med lilla disken innan fredagsfriden sänker sig...

Vid nio får jag dispens från sista diskrycket. Mår sådär, är ganska säker på att förkylningen har satt sig på bihålorna. Lägger mig på sängen med bok och lite godis. Och slocknar som ett ljus i en timme.

Vid tio är jag dock uppe och jinglar igen, fast trött. Vi ska se ett avsnitt av Lost, tänker vi. Är det bara jag, eller ser jag inte lite ut som nåt av John Bauer här?

Shit pommfritt! Kate har tjålat Aaron! Vi är skakade. Och slitna. Och rätt coola på nåt vis.

EFIT betyder Ett Foto I Timmen. Det är fullt möjligt att jag är den sista människan i norra hemisfären som får upp ögonen för detta (Hallå allihop, har ni sett den här ballongdansen-grejen? Det är ju sketakul ju!), men jag tyckte det verkade skoj. Min ingång till EFIT kom från tuffa Igeln. Spänn fast er. Nu blir det raffel.

Klockan är strax efter 7. Min mobil har just ringt efter första snoozen. Det är väldigt väldigt tidigt, på ett hemskt orättvist sätt.

Klockan 8 är frukosten aväten. Och nu, när pappaledigheten är över, så fattar man vilket privilegium det är att få läsa en bilderbok med sitt Troll. Hade jag varit äcklig hade jag troligen kallat detta "kvalitetstid".

Strax efter 9. Trollet lämnat på dagis med den äran - igen. Glad att se sina fröknar, vinkade och log när vi sa hejdå. Idag är det Loppan som jobbar hemma (den där "om det skulle va nåt"-jouren, för att det är Trollets första vecka), men jag ska iväg och föreläsa i eftermiddag och tar inte omvägen om teatern innan. Till morgonkaffet slår jag i mig dagens två första manus. (För övrigt är byggnaden som skymtar bakom den raka delen av stjälken på blomman till vänster Trollets dagis. Längre bort ligger det inte.)

Klockan 10. Kulturutredningen presenteras. Kultursverige stannar upp en timme. Important shit, this.

Tio över 11. Väntar på bussen som ska ta mig till pendeln som ska ta mig till Tumba. Där ska jag hålla föreställningsanalys tillsammans med en grupp åttor idag. Just passerat Trollets dagis på vägen och blivit lite längtig, därav muntergök-minen. I lurarna spelas nån skweee malplacerat. Det må svänga - jag gör det inte.

I Tumba blir jag pekad åt fel håll, och inser såsmåningom att jag måste åka buss till stället där föreställningen jag ska analysera spelas. Bussarna går skitsällan och är maximalt dåligt tajmade. Följden blir att jag äter denna patetiska lunch på busshållplatsen. Strax efter 12.

12.30 -14.30 Evärdeliga mängder strul med  lokal, dubbelbokningar och skit gör att jag till slut försöker hålla i en expressanalys på tjugo minuter i ett överbelamrat rum. Det är inte min flowigaste stund precis, och reslutatet blir rätt snuttifierat och styrt. Fjortisarna fattar förmodligen knappt vad det är som händer. Föreställningen - "Förödelsedagsbarnet" av Rasmus Lindberg - är dock alldeles bedårande. I såna här lägen blir man lite mallig att man jobbar på Riksteatern. (Bilden är en pressbild och tagen av Ylva Sundgren)

Klockan 3. En gnutta Berlin-känsla på pendeln in mot stan. Jag hinner läsa ett manus till, fast arbetsdagen egentligen är slut.

Ska vi vara ärliga kan det här mycket väl vara huvudanledningen till att jag EFIT-ar just idag. Jag menar, vem bangar möjligheten att få se såhär jävla filantropiskt redig ut på bild? Hej till personalen på Södertappen som fotade och noggrannt tog adressen hit. Och ännu en gång: GE BLOD. Det tar tjugo minuter var tredje månad. Dom har bra fika och snygga T-shirts (och det ska visst kunna rädda liv också, hör och häpna).

Dagens Storstadspuls och Vibrerande Neondjungel; Götgatan vid 5-hugget.

Och sånt här är det minsann inte pjåkigt att få komma hem till! Trollet är som sagt inne på bokstäver. Och STORA saker. Stora bokstäver är således the shit. Klockan är sex.