Jag snuddade ju i Sigtunainlägget vid min konfirmation. Johan var där, och var vänlig nog att skicka mig nedanstående bild som rätt väl illustrerar att jag minns helt korrekt vad gäller min utstyrsel.
Vi ser här i samma bild exempel på två vitt skilda epoker. Men där korset känns skönt tidlöst i sin lätt filigransinspirerade design, så ger ju den för åttiotalets allmoge så typiska dräkten mest en känsla av att historien är en jävla kökkenmödding man borde förtränga. Notera också det under den här epoken allorstädes närvarande videokamera-objektivet till vänster i bild. Att locket hänger och dinglar undertill är extremt typiskt för den här perioden.
(Gossen på bilden har för övrigt aldrig varit ihop med nån tjej. Han har bara kysst två. Ett av dessa kysstillfällen var på resan till Kanalöarna som föregick den här konfirmationen och troligen är huvudsyftet till att han genomgår den. Kyssen var en kyss i singular och inträffade på bussen hem, idiotiskt nog. Han är ganska rädd att att han aldrig kommer att få kyssa nån igen. Knulla ska vi inte prata om.
Om man hade presenterat honom för hans skitsnygga fru och underbare lille son som arton och ett halvt år senare kommer att besöka den här platsen i sällskap med en framtida version av honom så hade han troligen trott att det var ett grymt skämt. Detta sagt inom perentes.)
Monica
4 februari 2009 14:58
Men! Tycker mig känna igen vissa drag i ansiktet hos fanbäraren, men asså vad har du på huvet?! Ser ut som fårskinnspäls. Det var roligt. En blonderad permanentad Anders? Mycket roligt. Kanske antydan till glamrock över det hela? Modell kortare pudelfrissa. Tack för ett stort smajl så här på eftermiddagen!
Ola
4 februari 2009 15:34
Men vänta nu, det här har jag starka minnen av. På den tiden det begav sig löd historien att kyssen begicks på båten hem och att det inträffade samtidigt som en rejält sliskig låt spelades. Detta faktum använde den unge herr Duus för att peta samma låt på den sommarens blandand.
Antingen så minns du snett nu eller så har jag lyssnat på saggiga jävla "wind of change" typ en miljard gånger sommaren 1990 helt i onödan. Jag hoppas på det tidigare.
fetkatt
4 februari 2009 17:09
Nämen shiiiiit! : )
Och tusen, tusen tack Anders, allra sötaste Anders, för att du bjöd mig på ett leende en sån här dag!
: )
Kommunist-Johanna
4 februari 2009 20:05
Mig hade du fått en kyss av, för jag såg likadan ut som dig, typ, fast jag konfirmerades ju självfallet inte...
Anders
4 februari 2009 22:11
Monica - dels var jag nog lite blondare i mig själv anno dazumal, men visst fan är det lätt blonderat. Permanentat är det INTE. Däremot bakåtkammat och fönat - med liknanade resultat som synes. I fucking wish att jag såg glamrock ut. Man måste våga kalla fulåtti för fulåtti...
Ola - Grabben, visserligen är du en fena på att komma ihåg saker man önskar att dom hade försjunkit i glömska. Men nu är du ute och cyklar. Ska jag korsfästas ska det fan vara på riktiga grunder. Det förkom en smetig låt, ja, men det var inte Wind of change utan Phil Collins Another day in paradise. Och den spelades inte under kyssen, men väl under tösens och min tryckare på sista språkresediskot. Jag minns att jag tappert gick omkring och sentimentade kring den här låten som alla mina hördråkande kamrater spottade på, men däremot kan jag väl aldrig tro att jag tvingade med den på nåt blandband. Vart skulle jag ha fått den ifrån? Jag hade den inte på skiva, fildelning fanns inte och när Tracks gick var jag som bekant alltid på väg hem från nån jävla orienteringstävling.
Kyssen skedde ombord på bussen. Om bussen vid tillfället befann sig på någon av dom två kortare färjeresorna som ingick, det minns jag inte.
Jag vet inte vem som pestade dig med Wind of change sommaren 90. Måste varit någon av dina andra sällanhånglande töntkompisar.
Sofia - ja, inte nog med att mina perenteser är välmatade, dom är felstavade också!
Mia - bildbevis! Bildbevis! Kom igen, vi startar en stafett!
Fetkatt - Anything for you. Jag har för övrigt sett ditt klasskort från nian och minns glasögonen tydligt.
Kommunist-Johanna - Awwww! Fan vad fin du är! Fast den här sommaren var du typ fem år och således ingen kysskandidat, konfirmerad eller ej.
http://medenkniv.bloggagratis.se
Mia
5 februari 2009 09:37
Ja nu är den lanserad, nya bloggen alltså. Ville bara säga det. Så nu måste du peka om och så vidare. En ny era tar vid :) www.menmia.se
/Mia
http://www.menmia.se
Bror
5 februari 2009 14:16
Lillebrors minnen från samma dag: "Fan vad stor brorsan är och vilken snärtig kostym han har. Och han är västa ladykillern, han får så många kramar av tjejerna ATT HAN FÅR SMINK PÅ KOSTYMEN, rätt på den vita axeln. Extremt vuxet och mycket spännande."
Sen, angående "fårskinnet", bör ju tilläggas att det har att göra med att en för oss mycket kär läsare av denna blogg ständigt beordrade "uppbufsning" av håret. Enligt vissa uppgifter beordras fortfarande uppbufsning...
narnigrin
5 februari 2009 16:08
En rost till koren (varning for utrikiska tangentbord; var vanlig (ha, ha) placera ut prickar efter eget tycke och smak): Bilden ar guld. Jag holl pa att bryta ihop har mitt pa biblioteket. Extra thumbs-up for modebloggs-/nutidshistoriebloggstwisten.
Man undrar vad videokameramannen forsokte filma. Dina näshår? (fuskade dit lite prickar den har gangen; inget man orkar gora hela tiden)
Halsningar fran ett insnöat Aberdeen utan prickar eller egen dator -- narn
http://blog.erikanilsson.eu
MA
5 februari 2009 16:40
Hej min yngste - signaturen Bror!
Jag är väl medveten om "bufsandet"...förlåt, förlåt, förlåt...men du liksom din bror vet ju, att i MIN familj är vi alla extremt lockiga med stort hår. När det är fuktigt ute blir det något av norskt utegångsfår över det hela och över oss hela gänget. Ni bröder har ju också lite/ganska lockigt hår egentligen, fastän ni är så modernt korthåriga nuför tiden. Därav bufsandet - jag är van vid större frisyrer och är nog miljöskadad från uppväxten antar jag. Du minns väl morfars hårsvall - ingen måne och inga flikar där trots snudd på nittio fyllda? Men det får väl bli slut på bufsandet nu inser jag. Suck! Tung suck! Kram Mamma.
Anders
5 februari 2009 22:25
Tant Grön - Innan hände väl i princip det att vi gick runt och fegade i en månad. Hon fick tala om för mig i klarspråk att hon var kär i mig för att jag skulle våga. Efteråt gick hon emellertid tillbaka till sin fyra år äldre pojkvän som hotade med att ta livet av sig om hon gjorde slut...Och jag var för mesig för att ens komma på tanken att ställa några krav. Frun kom in i bilden cirka sex år senare - ganska ungt ändå!
Hakke - Gnugga min mule i det bara! (Eller heter det inte mule på får? Var detta en ordvits som exploderade i mulen på mig? Eller ansiktet menar jag? Jag slutar nu.)
Mia - jag lär ju peka om! Med en kniv!
Bror - jag tänkte bespara omvärlden uppbufsningens tyranni, men här släpas byken fram i offentligheten. Hade för övrigt ingen aning om att du uppfattade mig som "värsta ladykillern" vid tidpunkten. Låter som en skolboksdefinition på "rar naivitet". Å andra sidan var den där resan nog det första större sammanhang sen fyran då jag kände mig lite semitänkbar som pojkvänsmaterial. Jag var faktiskt lite poppis där.
Narnigrin - Det kan ju vara så att kameran inte är riktad på mig alls, utan filmar dom klasar av tjejer som strax utanför bild står beredda att kasta sigg om min ladykiller-hals...
Mamma - Det är gulligt att du går i ett långt försvarstal för bufsandet. Jag har med framgång och glädje odlat nåt som närmast liknar en lättare afro senare i livet, som du vet, under min "polisonger-som-syns-bakifrån-fas". Men det där jagandet efter volym som nåt slags värde i sig - det får du mig aldrig att kämpa för igen. Sorry morsan.
http://medenkniv.bloggagratis.se
Brallan
5 februari 2009 22:34
Skönt att du la ribban för oss alla andra,
hur djupt i vårt förträngda förflutna vi kan gräva innan det blir för obekvämt för alla inblandade.
Du är en hårsmån därifrån , hö hö hö.
http://brallan.bloggagratis.se
Anders
5 februari 2009 22:39
Brallan - det är lite som en trafikolycka, eller hur? Motbjudande, otäckt men samtidigt märkligt fascinerande. Med en kniv - din knivseggs-balansering mellan lättsam bloggunderhållning och perverterad freakshow!
http://medenkniv.bloggagratis.se
Johan
6 februari 2009 02:11
I samma bildsvit har jag en där Anders har armarna om två pinglor sådär som en "värsta ladykiller". Jag skickar den till Anders så får vi se om han publicerar den också.
Öhrn
6 februari 2009 12:41
hoho...
Det beryktade Duuskruset, vida omtalat bland Duus den yngres polare! ;)
Anders
6 februari 2009 22:38
Johan - låt det aldrig sägas om mig att jag bangar ett tillfälle att glädja. Se ovan.
Öhrn - vadå, MITT krus? Eller familjens som helhet?
http://medenkniv.bloggagratis.se
Öhrn
10 februari 2009 12:28
Duuskruset! Denna egenartade frisyr som ingen riktigt förstod vart den kom ifrån. Det har aldrig framgått vilken frisör som såg till att klippa bröderna Duus...
Anders
10 februari 2009 21:17
Öhrn - ett ord: morsan. Numera klipper Loppan mig med en maskin. Har inte varit hos en frisör sen vi bodde i Skoghall, vill säga eföre tio års ålder.
http://medenkniv.bloggagratis.se
