- Albysjön. (Det är så vackert när landskapet plötsligt öppnar sig bland tunnlar och miljonprogram. Vattnet är sig aldrig likt från dag till dag, och den skogsklädda horisonten med skidbacken är tillräckligt långt bort för att man ska kunna andas lite djupare. Den här utsikten är min dagliga present. Det är enda stället på trettiofem minuters resa då jag egentligen lyfter blicken.)

- En liten finsk tant i Hallunda som jag kunde hjälpa. (Hissen på tunnelbanestationen hade fastnat på bottenvåningen på grund av att dörren inte gått igen, och hon tog sig inte ner med sin rollator. Hon var inte särskilt trevlig egentligen, och efter att ha stängt dörren därnere vet jag inte hur det gick. Men bara känslan att få börja dagen med en god gärning gjorde ju att man stegade in på jobbet med fjädrande steg, visslande Scouting for boys.)

- En bedårande, sprillans nybakad busschaufför. (Som fortfarande uppenbarligen tycker att jobbet är spännande och varierat. Han hälsade med ett leende hejhej på alla som klev ombord, kollade månadskortet noggrannt och smilade dessutom när han körde så det syntes i backspegeln. Han var kanske tjugotvå och hade dessutom knallrosa hår. Bara en sån sak. )

Frågar sig den visuellt orienterade läsaren: Är det inte lite väldigt mycket bara text nu igen?

Jo. Imorgon blire EFIT.

 

Håkan (hakke)

26 februari 2009 23:29

"Bara text"? Vem behöver fotografier när det bildade språket bjuder på talstrack, parenteser, kursiveringar, versala akronymer och andra visuella smycken och tingeling?

http://hakkesnack.blogsome.com

 

Julia

27 februari 2009 13:27

Yay EFIT! (Som jag också borde ta och göra.)

http://juliaskott.wordpress.com

 

Anders

28 februari 2009 00:43

Hakke - allra ballast var när jag kom på att jag faktiskt HADE skrivit en versal akronym.

Julia - Det är pyssligt. Men värt det.

http://medenkniv.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På sista tiden har flera av mina inlägg lett till att folk jag bryr mig om har missförstått och tagit illa upp. Vilket känns fruktansvärt jobbigt. Jag är inte Alex Schulman och den här bloggen har verkligen aldrig avsett att provocera eller göra folk...

Och jag kröp till kojs vid midnatt, redig som få, Bäst att vara utvilad inför att jag ska köra så långt imorgon, och jojomen, somnade nästan med boken på näsan, men hann släcka och ta av mig glasögonen.   Vid tio i ett vaknade Trollet, snorig, hostig...

Sitter på övervåningen till ett litet hus på Koön-sidan av Marstrand. Loppan, svärmor och svärfar är på bröllop i Göteborg, en barndomskompis till Loppan som gifter sig idag. (Jodå, jag var också bjuden. Men OSA:t var för länge sen, innan Trollet ens...

Jag har för första gången kört finfina Röda Sonja från kust till kust. Som ett spjut gick hon! Ändå tog det sju timmar från södraste Ståkkålm till Marstrand där svärföräldrarna bor. Kön mellan Kungens Kurva och Södertälje är ju som alla vet i stort s...

För att ängsligt manifestera att Nä, idé med Mina bästa kroppsdelar är inte att skriva dom längsta inläggen i mannaminne kommer del tre omedelbart: Polisonger. Översättarhelena önskade.   Här är han. Amos i Hem till gården. Förutom bilden på en slåt...