Fem AD-droppar om dagen ska en knatte i Trollets ålder ha. Varje dag, ända upp till två års ålder. Skitaviktigt. Fast nej! Inte A-delen av AD-dropparna visar det sig! Inte lämpligt! Grav överdosering i samband med modern kost, ajajaj!

Precis veckan efter det här senaste högljudda larmet fick vi då slut på AD-droppar, och jag gav mig iväg till det glittrande tempel av hjälpsamhet och servicevilja som är mitt lokala apotek (skojar du att det blir en Ventilen nångång...). Och frågade då lite försynt om det fanns några Bara-D-droppar man kunde köpa. Nej dessvärre, det gör det inte. Rekommendationerna ändras från och med årsskiftet. Vill säga, det här kommer att vara klassat som grov barnmisshandel i januari, men tills dess rekommenderar vi att ni kör på. För det är ju jätteviktigt att man får i sig D-vitamin.

Så nu känner man sig som nåt slags Doktor Mabuse som häller upp en bubblande vätska ur en rykande e-kolv och serverar sitt barn. Som gapar hjärtskärande snällt. Dessutom kan man med störande tydlighet minnas hur man klippte av mammas man (Den Arketypiske Äldre Läkaren) i somras när han berättade att i Danmark, där har man gått ifrån det där med A-vitamintillskott för femogtyve år sedan! Jaha, men du dom vet nog vad dom gör serru. Hej och hå och oceaner med vatten på kvarnar.

Det här larmet är det tredje på ett år. Innan har det blåsts i basun över att det är för lite fett i barnmaten (Inte bra! Tillsätt en matsked bra olja till alla mål! Eller kanske till vartannat räcker! Eller ett mål om dagen! Nåt sånt!) samt att det är gift i ALLA plastnappflaskor utom en (som dom inte säljer NÅGONSTANS utom på ett enda ställe som Loppan råkade känna till).

Klart man lyder. Vad ska man göra, chansa? Man är slav under rekommendationer. Vi tillhör, har man förstått, en generation som bara av en ren slump överlevde att ligga på mage. Det är ett under att dom flesta av oss är läskunniga med tanke på all skit våra föräldrar tilläts stoppa i oss. Man vill vara sansad, men det är klart man lyssnar och lägger om sina rutiner, och kanske känner ett åtminstone litet styng av oro. Och förmodligen kommer det att fortsätta gå ett barnlarm i kvartalet tills det är dags att börja noja över den senaste partydrogen som vinner mark bland tonåringar.

Det är som om nån vill att man ska känna sig lite lite otillräcklig.

Trollet har dessutom lärt sig hur man ska trycka för att hans leksakståg ska låta. Nu tvingas jag lyssna på WooWoo DaDunk DaDunk DaDunk hundrafemti gånger om dagen. Härdar än så länge tappert ut, fast det skaver lite. Han tycker det är ren lycka.

Vågar dock knappt föreställa mig hur det är att jobba i leksaksaffär med WooWoo, plingelingelingeling och DESSUTOM Passa er alla skurkar, den nya Spiderman-flexi-trax-banan är här i ena örat och Mermaids vackra fenor blir till underbara hårspännen i det andra. Dag ut och dag in. Heeela tiden.

Ta på skyddsväst nästa gång du går till BR. Jag tror det är mer än en inre fiolsträng som är på bristningsgränsen där. Falling down-läge.

Har varit glest i ett par dagar. Inte för Trollets del, han har hållit sig minst sagt sysselsatt: lärt sig säga jacka, gunga och tack tack, härmat en dirigent på TV:n, dykt för första gången (utan kallsup och utan rädsla - babysim funkar fantamej!), börjat studsa och kasta bollar, lekt prata i telefon och nu ikväll - som den teknikskadade unge han då tydligen redan är - försökt byta motiv på lägenhetens alla tavlor med fjärrkontrollen.

Det är med andra ord jag som är bromsklossen här. Och även om jag inte är fullständigt säker på om jag har ätit en doughnut med jordgubbsströssel på förut, så kan jag ju för fan inte komma stickande med bakverk varenda gång. Tog alltså resolut tag i frågan under kvällens dusch och stoppade hela duschmunstycket i munnen. Det gick, men blev lätt paniskt ganska fort - en mun är inte så stor. Det blev lite av nässköljning bakifrån. Slutsatsen blir att det var fint att ha fått vara med om, men kanske inget jag kommer att ägna mig åt varje dag. Big surprise.

Det allra roligaste med att ha börjat blogga är...Nä. Nu skarvar jag. Det allra roligaste är att skriva inlägg. Men det näst roligaste är att läsa alla vänliga, skruvade, smarta, virriga, roliga kommentarer. Man har ett finfint nätverk, och det visste man ju, men det är skönt och skoj att bli påmind här i pappabubblan. Tack!

Farbro Knivens brevlåda blir en ny kategori, där jag kommenterar lite kommentarer. Dialog, liksom! Interaktivt, liksom! Mötesplats, liksom! (Har man inte läst inlägg och kommentarer kan man lugnt hoppa över.)

Ola skriver apropå blå och rosa bajspåsar: Påsens färg har inget med ditt barns kön att göra. Du väljer påse efter vilken färg resten av ditt skräp som regel har så att det inte ska behöva skära sig i soptunnan. Jajaaaa! DÅ fattar jag! Det här är anledningen till att du är ingenjör och inte jag. Tack för uppmuntrande tillrop i uppstartsfasen, superkamraten! Ses till helgen!

Fetkatt: Vad fin du är! Glad att du skaffat biljett och att även vi ses till helgen. Glad också att jag lyckades provocera fram lite inlägg på ditt plejs. Du är och förblir min bloggförebild.

Broppan ska allra först ha ett stort grattis till storslam från vetenskapsrådet! Gött att ryss-supporten äntligen gett dig ett ledigt IP-nummer och att British Telecom slutligen gick med på att du är du. Längtar efter dig.

Jocke skriver En man tittar, blir inte tittad på. Du har förstås helt rätt. Vilket ju är hela anldningen till att just det att någon glor på en är ett legitimt skäl att klippa till  - nån jävel försöker göra objekt av en. Ditt hurra värmde mycket och jag hoppas du hänger kvar!

Johan: Scheisse Maroni låter som ett klart fungerande kraftuttryck på ett lite Berthold Brechtskt sätt. Har för övrigt aldrig ätit rostade kastanjer - är det gott?

Tessan skriver om att hitta på sagor och sätta partnern på pottkanten. Vilket utmärkt slagträ! Nänä Trollet, du förstår din mamma hon kan INGA sagor.

Anna föreslår att man berättar Shakespeare-pjäser istället. Det är en strålande idé! Fast...hur många av dom kan man i detalj? Tre-fyra? Har för övrigt flera Annor som skulle kunna tänkas göra godnattsaga av Rickard den tredje. Vore roligt att vem vem av dom du är!

Stefan om att kommentera teaterföreställningen med nån initierad fråga. Jag försöker ibland med det, typ Hur kändes det ikväll? men det BLIR genomskinligt. Man kan stå där och konversera om dagsform, men ögonen tigger om förbehållslös hyllning. Glad att du tog dig hit!

Öhrn skriver Förmodar dock att du kommer kommentera att jag gör ett inlägg här under arbetstid.. Nix! Eftersom ditt inlägg är skrivet vid halv sex tänker jag istället undra om du inte har nåt hem att gå till ;-)

Linus: dig skulle jag aldrig våga köra över med vagnen. Polisaspirant med hemmagjorda yxor och fulfoulande basketarmbågar, tror du jag är galen???

Purran och Maria T - tack för fina ord!

Loppan: puss!

Frida skriver att hon är lite torsk på språkliga nybildningar. No kidding. Hade inte varit på din blogg en minut innan jag lärde mig ett nytt ord. Väldigt glad att ha dig här! Har du tid och lust så behöver vi för övrigt nån slags läkarutlåtande i kommentarerna till Jag infriar ett löfte till Birgit, 57.

Kram, alla!