Med snart fjorton månader i ryggen börjar Trollet, luttrad och blasé, nu jaga mera avancerade lekar (hans men snälla rara nån-min när nån på tunnelbanan försöker köra en simpel tittut bakom händerna är bland det mest förkrossande jag sett, för övrigt). Se här tre exempel:

1) Jag är en underlig cowboy. Man klättrar upp på farmors fars gunghäst. Man gungar, samtidigt som man säger gng-gng-gng så att det är tydligt vad man håller på med. Man pekar på hästen och gör gnäggljud. Sen kastar man lite slängkyssar, pekar koncentrerat på tre olika stolar, klättrar av hästen (här kan man eventuellt behöva lite hjälp), matar den under smackljud med till exempel ett metalllock, klättrar upp på hästen igen och börjar om. Lekan är slut när man trillar av och slår sig.

2) Jag är Den Nya Konsten. Man tar en grabbnäve kritor i olika färger. Så bläddrar man planlöst i ritblocket, sätter små märken här och där. Ibland råkar man komplettera något som redan finns, men oftast bryter man jungfruelig mark. Efter en genombläddring av blocket släpper man kritorna bakom ryggen, tar en ny grabbnäve och börjar om. Om någon (till exempel en insnöat komformistisk pappa) försöker samla ihop dom ratade kritorna så blir man förbannad. Leks tills det börjar se ut som om man är mera sugen på att rita på golvet och konstcensuren slår till.

3) Jag är en fullblodssadist. Man tar den gammaldags väckarklockan från nattduksbordet. Man drar upp mammans eller pappans tröja och applicerar det kalla stålet mot huden. När föräldern piper satan vad kallt i falsett ler man nöjt och flyttar klockan till ett nytt ställe. Leks tills man själv tröttnar och inte en minut mindre.

 

Frida

5 november 2008 21:02

Alltså, man hade så kul när man var liten.

http://vad-frida-sa.bloggagratis.se

 

Anders

5 november 2008 21:31

Eller hur! Sen hade man kanske inte så kul i ett gäng år (eller skulle i varje fall aldrig ha erkänt det). Sen blev det rätt kul igen - på ett kanske naingen mera komplicerat sätt.

(Tänker för övrigt lägga bort titlarna och kalla mig Anders i kommentatorsrutorna hos dig i fortsättningen. Ses!)

http://medenkniv.bloggagratis.se

 

Mia

5 november 2008 21:45

Jag ska studera de underbara små människorna under utveckling ett tag till och sen skriva den där barnboken som faktiskt fattas... Din blogg är en sann inspirationskälla till kommande projekt :)

http://miahellstrom.driftig.nu

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På sista tiden har flera av mina inlägg lett till att folk jag bryr mig om har missförstått och tagit illa upp. Vilket känns fruktansvärt jobbigt. Jag är inte Alex Schulman och den här bloggen har verkligen aldrig avsett att provocera eller göra folk...

Och jag kröp till kojs vid midnatt, redig som få, Bäst att vara utvilad inför att jag ska köra så långt imorgon, och jojomen, somnade nästan med boken på näsan, men hann släcka och ta av mig glasögonen.   Vid tio i ett vaknade Trollet, snorig, hostig...

Sitter på övervåningen till ett litet hus på Koön-sidan av Marstrand. Loppan, svärmor och svärfar är på bröllop i Göteborg, en barndomskompis till Loppan som gifter sig idag. (Jodå, jag var också bjuden. Men OSA:t var för länge sen, innan Trollet ens...

Jag har för första gången kört finfina Röda Sonja från kust till kust. Som ett spjut gick hon! Ändå tog det sju timmar från södraste Ståkkålm till Marstrand där svärföräldrarna bor. Kön mellan Kungens Kurva och Södertälje är ju som alla vet i stort s...

För att ängsligt manifestera att Nä, idé med Mina bästa kroppsdelar är inte att skriva dom längsta inläggen i mannaminne kommer del tre omedelbart: Polisonger. Översättarhelena önskade.   Här är han. Amos i Hem till gården. Förutom bilden på en slåt...