Sofia

15 december 2008 17:03

Man får passa sig för vad man säger ibland. Krya på dig!

Frida

15 december 2008 17:34

Stackars dig! Men var glad att vinterkräkhelvetet bröt ut hos er INNAN julhelg etc. Personligen fick jag en släng där kring 25-27 dec förra året. Inte så hett, men jag klarade julafton! (Det gjorde dessvärre inte polaren Marcus.) Ett gissel, det där. Hoppas att du kan ersätta vätskeförlusterna med lite julmust i alla fall!

Julia

15 december 2008 17:43

Jag fick det också, med precis reglementsenlig inkubationstid. Frågan är om de där lussebullarna bör läggas i BIOHAZARD-påse...

Igeln

15 december 2008 20:53

På juldagen förra året hade vi fest (eller, inte vi riktigt, jag hade inte flyttat in i Snippes lägenhet än) och dit kom de allra flesta av våra vänner. Bland annat ett par vars barn just haft vinterkräkhelvetet. Nu vet jag ju inte om man kan skylla på dem, men dagarna därpå hade nog 98 procent av festdeltagarna insjuknat...

celina

15 december 2008 22:17

Jag kan intyga att Igeln pratar sanning. Shit vilken misär. Vissa skyller på vinterkräkbarnet och andra på utgången på skabbnation. Vem som har rätt är inte lätt att veta.

Anders

16 december 2008 00:23

Allting känns väldigt mycket bättre redan. Har till och med lyckats peta i mig lite kaffe, vilket var bra för huvudvärken. Den enda som fortfarande är risig är stackars Trollet, som lyckats få en förkylning PARALLELLT. Fy faan vad han kämpar.

Anders

16 december 2008 01:05

Frida - Vi hinner nog med ett varv till lagom till jul om det kniper. Det larviga är att jag aldrig haft eländet förr, och således gått runt och skrutit om att jag uppenbarligen hör till dom där immuna...

Igeln - siffernissen i mig (är väldigt liten, men finns) säger mig att det var en stor fest. Ni måste ju ha varit åtminstone 50 pers för att en hel person skulle klara sig från sjukan.

Celina - skönt att se att du tar det här med "jag kollar på din om du kollar på min (blogg)" på allvar. Väldigt välkommen hit! Jag tror på ungen. Dom dödshelvetesbakterier som gror i en barnkropp klarar inte ens ett helt rum fullt av dom allra sunkigaste overaller att matcha.

Frida

16 december 2008 06:31

Jag levde också i den villfarelsen...tills förra vintern! Immun my ass. Man kan ju trösta sig med att man inte brukar bli sjuk två gånger samma säsong, i alla fall inte av samma virus.

Anders

16 december 2008 13:07

Visst var det tufft att tugga i sig att man då tydligen inte var immun? Det var en integrerad del av min identitet för faaaaan!

Söderbergs Take

18 december 2008 09:29

Jag har tre små.
Jag har inte med dom ute bland folk på vintern.
Dessutom spritar jag alltid händerna när man varit på stan.

Inget av detta verkar dock hjälpa tyvärr. Vi får ju skiten ändå.

Anders

18 december 2008 14:06

Söderbergs take - det kanske ändå är psykologiskt viktigt att känna att man kämpar emot? Så det får kännas sådär riktigt bottenlöst orättvist? Välkommen hit!