Broppan skrev en syrlig och hysteriskt rolig kommentar till riminlägget. Den gick i korthet ut på att jag var ett jävla as som svartmålade hans rimskills, medan jag höjde mina egna till skyarna insvepta i ytterst lite ytterst fluffig självironi. (Jag sa ju att det var en del prestige inblandat!)

Fast grejen är att han har en poäng (som han själv inte ens är ute efter att göra). Jag överdriver i sagda inlägg, ganska mycket faktiskt. Och när nån, om än i skämtsam form, nu pekar ut att Men det där var väl ändå skitsnack, då står jag ju liksom inför ett vägskäl i en blogg som utger sig för att skildra en faktisk vardag. Jag hävdar ofta att överdrift är berättarens rättighet, men gäller det i nåt som är en slags dokumentär? Antingen säger jag Jahamen det här är faktiskt miiiin upplevelse, alltså söbjektivt. Det KÄNDES som att det kostade tusen spänn, fast det kanske var hundra om man ska vara sådär jävla petnoga.

Eller så kör jag strikt och benhårt på att allt som står här ska hålla i rätten. Även om det blir tråkigare.

Tills vidare låter jag den principiella frågan vara öppen. Men vad gäller riminlägget vill jag göra några förtydliganden. (Det här är motsvarigheten till den svettige makthavaren när Skjutjärns-Janne plockar fram dolda kameran-bilder av honom snortade koks från skinkan på sin svarta städhjälp. Endast total kapitualtion återstår).

Inlägget Rimfascism är en adekvat beskrivning av vår familjs rimtraditioner, med följande undantag:

- Man förväntas inte bygga avancerade rimflätningar. Det uppskattas, men majoriteten av rimmen är ABAB-rimmad knittelvers. Fyra strofer kan ses som ett minimum.

-Broppan har rimmat om obskyra filosofer, men i undantagsfall.

-Att Broppan "inte bangar att offra rytmen" för att dunka in långa, abstrakta ord, ska läsas som att det i enstaka fall har förekommit någon extra inskjuten stavelse eller betoningsförskjutning för att rädda ett särskilt avancerat rimord. Det avser inte ett kastande av form över bord, eller (särskilt inte) undermålig förmåga.

-Jag har skrivit ett och annat rim på elegiskt distikon, men så rikligt förekommande som det kanske framstår i inlägget är det inte. En klar majoritet av mina rim är också skrivna på knittelvers.

-Min svaghet är nog, snarare än en skrytsamhet, en emellanåt tillkämpad tendens i mina verser. Jag gör det helt enkelt lite för svårt för mig ibland, vilket gör att rimmen känns konstruerade och blodfattiga.

- Det var nog snarare vid midnatt jag satt med sex rim i fjol. Vid kvart över två var jag (gissar jag) ganska precis färdig.

Jag vill be alla läsare om ursäkt för det inträffade och för att jag svikit ert förtroende. Jag vill be min bror om ursäkt för smutskastningen. Det ska aldrig nånsin hända igen. Vi ser över våra rutiner.

 

Tant Grön

20 december 2008 02:05

Hmmm..ibland är de lite jobbiga de där småsyskonen, så känsliga. Man kan ju tycka att de borde vara vana efter år av terror från oss större.

http://valkommenhemtilltantgron.bloggagratis.se

 

Fetkatt

20 december 2008 10:50

Tror nog lille Bror står ut med smutskastningen för jag anar en förbehållslös kärlek er emellan som vem som helst kan bli avundsjuk på. Bröder är förresten TILL för att spöa upp! : )

Dina överdrifter nåt vi redan känner till och ofta roas galet mycket av, så det är MER än ok att din blogg fluffar ut sig över verklighetens ramar.

Förresten upplever jag inte att det handlar lika mycket om överdrifter, som att man plockar ut några detaljer ur den grå vardagen, twistar dom nån 16-dels varv och skruvar upp volymen nåt litet snäpp. Verkligheten är absurd nog som den är, den behöver bara bli synliggjord emellanåt. Med en kniv.

 

Bror

20 december 2008 14:46

Jaha, vad bra, då behöver jag inte kontakta advokat längre.

*Skit i faktamässighet i en utmärkt blogg. Inlägget var kul och träffande. Vi läsare föröker dra vårt strå till underhållningstacken, och skulle inte heller kunna förklara oss inför Janne J*

 

Huskorset

20 december 2008 18:35

Näij! jag ville inte veta det! ;) Jag ska genast glömma bort att jag läst detta inlägg och istället uppmana till kraftigt bruk av den devis som Filmstjärnan och jag glatt plägar hänvisa till: Never hesitate to make a good story better!

http://huskorsetshemligaliv.blogspot.com

 

Anders

22 december 2008 00:25

Jag tolkar allt ovanstående som att överdrifter alltså är okej. Inlägg om min anala probing utförd av rymdvarelser kommer.

http://medenkniv.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På sista tiden har flera av mina inlägg lett till att folk jag bryr mig om har missförstått och tagit illa upp. Vilket känns fruktansvärt jobbigt. Jag är inte Alex Schulman och den här bloggen har verkligen aldrig avsett att provocera eller göra folk...

Och jag kröp till kojs vid midnatt, redig som få, Bäst att vara utvilad inför att jag ska köra så långt imorgon, och jojomen, somnade nästan med boken på näsan, men hann släcka och ta av mig glasögonen.   Vid tio i ett vaknade Trollet, snorig, hostig...

Sitter på övervåningen till ett litet hus på Koön-sidan av Marstrand. Loppan, svärmor och svärfar är på bröllop i Göteborg, en barndomskompis till Loppan som gifter sig idag. (Jodå, jag var också bjuden. Men OSA:t var för länge sen, innan Trollet ens...

Jag har för första gången kört finfina Röda Sonja från kust till kust. Som ett spjut gick hon! Ändå tog det sju timmar från södraste Ståkkålm till Marstrand där svärföräldrarna bor. Kön mellan Kungens Kurva och Södertälje är ju som alla vet i stort s...

För att ängsligt manifestera att Nä, idé med Mina bästa kroppsdelar är inte att skriva dom längsta inläggen i mannaminne kommer del tre omedelbart: Polisonger. Översättarhelena önskade.   Här är han. Amos i Hem till gården. Förutom bilden på en slåt...